Etiketter

onsdag 24 oktober 2012

deckare de la soniya


Hur många tror på spöken och  andar? Nej inte många... Men om man märker att någon tar en på fötterna med kalla händer eller om man märker att man har tre  blodiga rivsår när man vaknar upp, då börjar man ju undra.Vem är det som gör dom grejorna? Vem är det som skriver  små hälsningar på dina skräppapper.

My var 22 och hade precis flyttat hemifrån när det hände. Hon bodde i en liten gammal lägenhet i Göteborg. Hon studerade till undersköterska och hade tyckt att det var ganska skönt att komma hem till ett eget hem ända tills rivsåren kom. Nu var hon skrämd och hade fått nog och tyckte att det var dags att söka hjälp. På eftermiddagen på torsdagen gick hon till polisstationen och berättade om sina problem.
- Hej, jag heter My och jag skulle gärna vilja prata med någon.
- Ja okej , vad handlar det om?
-Jag känner och hör konstiga saker på nätterna och börjar få nog.
- Ja, vi brukar ha sådana problem ibland här på stationen. Gå till mannen med grå tröja , han  du ,har är expert.
Kvinnan som stod i receptionen pekade på en lång man med brunt hår och mustasch. Mannen såg att kvinnan pekade på honom. Han gick mot My med tunga steg och tog fram sin hand.
-Hej Jag heter Idris och är polisinspektör, kom så går vi in på mitt kontor.
My nickade och följde med Idris in på kontoret
- Ja låt oss börja , berätta vad som har hänt?
My berättade för Idris vad som hade hänt på natten och visade rivsåren som hon hade på höger sida av halsen. Polisinspektören rättade till mustaschen medan han lyssnade på vad My hade att säga. Han lät henne berätta klart innan han frågade.
-Berätta lite om din familj.
My kollade fundersamt och konstigt på Idris men tillsist sa hon.
- Mina föräldrar är skilda , min mamma heter Ursula och jobbar som bibliotekarie på Göteborgs universitetsbibliotek. Min pappa heter Hannes och bor ute på landet, i närheten av Anneberg. Jag träffar honom  bara då och då. Min lilla syster Maja bor fortfarande hos min mamma och mammas pojkvän Jan.
- Kan du komma på något ovanligt som har hänt på den senaste tiden? sade Idris medan han skrev ner på ett block.
-Nää, inget speciellt men jag har aldrig kommit överens med Jan, han bryr sig inte så mycket om mig och Maja.
- Har du någon pojkvän eller sambo? frågade Idris
- Jag hade... sa My med ledsam röst. Han dog i en bilolycka för ett halvår sedan.
- Jag beklagar , hur var eran relation?
- Ja det var ju bra men...
My tvekade och kollade ner på bordet.
- Ja asså det var ju bra tills den kvällen jag träffade Johan. Han var bara en flört , men när min pojkvän fick reda på det körde han ut med bilen och kom aldrig tillbaka igen.
Idris gav My en kleenex.

Efter förhöret gick My runt i stan och funderade på vad hon hade sagt. På slutet hade hon försökt att förklara hur obehagligt och mystiskt hon tyckte det var , men Idris verkade bara vilja lyssna på dom naturliga sakerna. Hon gick förbi Götaplatsen och upp mot Johanneberg där hon bodde. När hon hade låst upp dörren till lägenheten tände hon taklampan eftersom mörkret utomhus gjorde lägenheten till en mörk håla. Hon kände sig trött och kände för att sova även om klockan bara var lite över 9. Efter att hon hade tagit bort sitt smink och tvättat sitt ansikte så la hon sig under det mjuka duntäcket.Det skulle bli skönt att somna, men när hon väl hade lagt sig började hon tänka igen och lyssna efter alla möjliga ljud.Det var omöjligt att somna nu. Efter en timmes försök gick hon upp och och satte på tv:n , Hon hittade en romantisk film som hon började kolla på. Tillslut ville hennes ögon bara sjunka.

Hon vaknade av att det kom en hög reklammusik. Hon kollade ut genom fönstret och såg att det var ljust ute.Efter att hon hade stängt av tv:n så måste hon ha luft, så hon tog  på sig vindjackan och gick ut och började gå. Utan att tänka närmare över det stod hon plötsligt utanför Universitetsbiblioteket där hennes mamma jobbade. Hon gick in och såg  mamman lägga in böcker i bokhyllorna.
- Hej mamma! sade hon efter ett tag
- Hej gumman, följ med mig ett tag, sa mamman och drog med henne i ett litet läsrum där ingen satt.
Hennes mamma var orolig och det visade sig vara för att polisen hade varit i hennes och Jans hus på morgonen. Dom hade blivit utfrågade om vad dom hade gjort den natten då det mystiska hände då My sov. Jan hade varit jättegrinig på väg till jobbet eftersom det verkade som att polisen misstänkte honom. Nog var hon inte så bra kompis med Jan men det hängde inte ihop att han skulle komma på natten utan att hon vaknade av det. Efter ett tag pep det ett ljud från hennes mobil, det var ett sms från Johan.
“Vad är det som händer? “
“ Vadå?”
“ Polisen var nyss här och frågade mig massor av frågor”
“ Dom frågar ju alla som är i min omgivning”
My började nästan ångra att hon gick till polisen.Hon ville ju inte att Jan och Johan skulle bli arga på henne och hon hade ju aldrig tänkt att det kunde var dom.
Dagarna gick och i början hade polisen varit där ofta och ställt mycket frågor men dom kom inte fram till något och syntes mindre och mindre efter hand. Både Jan och Johan kunde bevisa att dom inte hade varit hos henne under den natten det hände. My hade börjat sova bättre på nätterna och vardagen gick sin gång. Men ett annat problem hade hon inte tagit itu med , sen bråket och olyckan med sitt ex så hade hon inte ens orkat att besöka hans grav,  men nu kände hon att det var dags. Hon valde ut några blommor och ett ljus att ta med , sedan tog hon bussen till Västra kyrkogården och hittade gravstenen som det stod “Jimmie karlsson” på. Den gråa gravstenen med en vit ängel inristat lyste upp och hon stod länge och kollade på den. Hon önskade att han fortfarande fanns kvar , och att hon aldrig hade varit otrogen. Allt var hennes fel. Hon tände ljuset och lade dom rosa rosorna bredvid , satt där och grät tills klockan blev 22.00 då det blev mörkt.På hemvägen kände hon en stor lättnad samtidigt som hon var trött och ville hem och sova. När hon kom hem , kastade hon jackan på golvet och la sig i sin säng och somnade direkt.
Nästa morgon vaknade hon och bredde två syltsmörgåsar med en kopp kamomillete.
Helt plötligt såg hon en kuvert som det står MY på.Hon tog brevet i handen och öppnade det försiktigt. I brevet stod.

Kära My!
Jag vill börja med att säga att det verkligen inte är ditt fel att jag dog. Det är ingens fel, det bara blev så okej?


Jag skulle aldrig blivit så arg på dig och sagt dom orden som jag sa den kvällen.Jag skulle aldrig kört iväg med bilen om jag visste att jag var så berusad som jag var. Men det sårade mig otroligt att få reda på att den man älskade mest av allt på jorden hade en affär med en annan kille, det måste du själv förstå.
Jag kollar ner på dig från himmeln och ser hur stark du är. Jag vet att du ångrade det du gjorde, men försök att skita i det.Tänk på att skaffa en bra familj och ett bra liv istället och tänk på mig då och då såklart.
I kuvertet finns det guldiga halsbandet som du satte på mig innan begravningen. Jag vill att du ska ha det.
Jag såg att du lade dom 9 rosa rosorna på min grav, som jag hade med på vår första dejt.

Tack och hej snygga tjej, kommer du ihåg?
ps: Förlåt för alla rivsår och alla konstiga nätter du har fått vara med om. Nu ska jag låta dig vara ifred.

Hur konstigt och overkligt det än låter föll plötligt alla pusselbitarna på plats för My. Från och med nu hade hon inte några fler oväntade besök på natten.

torsdag 18 oktober 2012

Första inlägget med roboten

Jag försov mig på första lektionen , så jag visste inte riktigt vad jag skulle göra på andra lektionen.
Men som tur så visade en i 9an åt mig , han berättade jättetydligt så att jag fattade , så nu har jag väl rätt så bra koll.
Jag har lärt min robot att gå framåt , svänga , och sen tillbaka igen.
Det gick bra , jag fick installera om hela tiden för att den skulle gå helt rakt och svänga ett varv och sen åka tillbaka precis samma håll.

tisdag 16 oktober 2012

A good Friend

A friend should be kind, helpful and encouraging , and a good friend should take the time and really listen to my thoughts and feelings.
A friend should be somebody that you can trust and say everything to.
When you are sad your friend will notice and care.
But if you want to be alone, the friend will understand and leave you alone for a while.
I want to talk gossip with my friend, but not unfair gossip. Obviously theres a better chance to be good friends if you have the same opinions in important things, but a friend should always say what they think even if you don´t agree.
A good friend is someone that you can cry with but in the same time laugh so bad that you hardly can breathe. The friend should be weird as yourself.
If the friend is mad or angry at me they should tell me instead of keeping it inside and think that i will figure it out.

onsdag 10 oktober 2012

Utvärdering Idrott

Jag tycker inte att jag har uppnått så mycket som jag skulle , det blev inte att springa 4 gånger i veckan på slutet så det blev lite slarvit där.
Jag hade ju ingen speciell tid som jag ville uppnå utan ville bara få en bättre tid och få bättre kondition . Jag skulle ju också gå på zumba 2 gånger i veckan med Nanjot och det har vi faktiskt gjort och vi tänker fortsätta med det.
Jag tror jag har varit lite slö och kunde pressat mig själv lite mer, Mitt mål var ju att springa hela rundan utan att stanna , men det lyckades jag inte med.
Sista gången sprang jag på 21 minuter och den tyckte jag var dåligt. Första gången jag sprang var på 20,5 minuter  så jag har inte sprungit snabbare iallafall.

Min dagbok tycker jag har gått bra att skriva och  är rätt nöjd med att jag satte igång i tid och att det blev en bra början.
Jag kunde ju skriva mer utförligare men jag är nöjd!